21 april 2007

Idag är det ett år sedan det blev upp o ner.
Jag slängde mig ner på golvet & grät bara, var rädd och orolig.
Inte visste vad jag skulle göra, hur allt skulle bli.
Jag ville så mycket, men endå ingenting.
Behövde all tröst i världen, och alla vänner fanns där.
Och var bara sådär jätte underbara.
Och jag mår bra nu, tack vare att ni fanns där när jag behövde prata.
Jag älskar er av hela mitt hjärta.
image497

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0